mäta, väga, you name it
Blir uppvisning både imorgon och på lördag. Blir lite mer kläder än vanligt och jag är glad då.
Vi har diskuterat lite på träningen om att sätta upp mål inför terminen. Min tränare och några tjejer till ville att vi skulle mäta vissa delar av kroppen, ex midjemått och lår. Självklart så skulle siffrorna hållas personligt mellan en själv och tränaren. Men jag känner att detta skulle vara ett steg tillbaka för mig. Jag behöver inte fler siffror som kan bestämma över mitt liv. Jag behöver inte folk omkring mig som förväntar sig att jag ska minska x antal centimeter. Varför skulle jag vilja göra det? Varför ens utsätta mig för något som kommer att förstöra för mig? Så kommer man sitta där i juni när terminen är slut och tränaren kommer att säga att siffran kanske ändrats eller kanske inte? Hur kommer jag må då? Om den visar mer? Eller mindre? Eller inget alls?
Är det inte bättre att jag har som mål att kunna göra 50 tricepsövningar?
Att gå ner i spagat eller split (är där snart)?
Eller att vara mer positivt inställd till träningen?
Varför ska allting handla om viktminskning hela tiden? Varför ska alla banta hela tiden? Hur ska jag kunna vara nöjd med mig själv, när ingen omkring mig är nöjd med sig själv? Det är inte logiskt alls. Så nej, ingen mätning av midja och lår eller någon annan mätning. Förutom vägning som nu kommer bli en veckogrej på mottagningen.
På väg till träningen idag så tänkte jag på hur jag ser på mig själv utseendemässigt. Jag är medveten om att jag har en förvrängd syn, men förvrängd på vilket sätt? Ser jag mig själv större än jag är? Tänk så är jag större och ser mig själv som mindre, och alla omkring mig tycker att jag är riktigt tjock, men ingen vågar säga det? Det hade ju varit katastrof, haha!
Sov gott!
Vi har diskuterat lite på träningen om att sätta upp mål inför terminen. Min tränare och några tjejer till ville att vi skulle mäta vissa delar av kroppen, ex midjemått och lår. Självklart så skulle siffrorna hållas personligt mellan en själv och tränaren. Men jag känner att detta skulle vara ett steg tillbaka för mig. Jag behöver inte fler siffror som kan bestämma över mitt liv. Jag behöver inte folk omkring mig som förväntar sig att jag ska minska x antal centimeter. Varför skulle jag vilja göra det? Varför ens utsätta mig för något som kommer att förstöra för mig? Så kommer man sitta där i juni när terminen är slut och tränaren kommer att säga att siffran kanske ändrats eller kanske inte? Hur kommer jag må då? Om den visar mer? Eller mindre? Eller inget alls?
Är det inte bättre att jag har som mål att kunna göra 50 tricepsövningar?
Att gå ner i spagat eller split (är där snart)?
Eller att vara mer positivt inställd till träningen?
Varför ska allting handla om viktminskning hela tiden? Varför ska alla banta hela tiden? Hur ska jag kunna vara nöjd med mig själv, när ingen omkring mig är nöjd med sig själv? Det är inte logiskt alls. Så nej, ingen mätning av midja och lår eller någon annan mätning. Förutom vägning som nu kommer bli en veckogrej på mottagningen.
På väg till träningen idag så tänkte jag på hur jag ser på mig själv utseendemässigt. Jag är medveten om att jag har en förvrängd syn, men förvrängd på vilket sätt? Ser jag mig själv större än jag är? Tänk så är jag större och ser mig själv som mindre, och alla omkring mig tycker att jag är riktigt tjock, men ingen vågar säga det? Det hade ju varit katastrof, haha!
Sov gott!
Kommentarer
Postat av: Lisa W
Det låter idiotiskt att mäta, även för friska! Att väga är såklart ännu värre men jag gillar din idé tusen gånger bättre, att kunna göra x antal tricepsarmhävningar osv!
Postat av: Louise
Gud vad klok du är som tänker så. Du har helt rätt att det är bättre att ha de andra målen som du skrev. Världen är ju sjuk och att det finns ätstörningar är egentligen inte konstigt. Men det är så bra att det finns sådana som du, som nu kan vara en bra förebild och gå emot smalhetshysterin!
Kram <3
Postat av: Panna
Inte mäta inte mäta inte mäta.
Tricepsövningar och spagat låter mycket bättre :D
Vi ska titta på lägenheten på måndag förresten, så jävla grymt!!!
kram
Trackback
