Saphary

Vet fortfarande inte om jag ska gå på uppvisningen. Egentligen så förlorar jag på att inte gå dit. Då stärker jag mitt dåliga självförtroende och känner mig ytterligare misslyckad som inte klarar av att vistas bland människor i en social miljö. Och varför skulle jag göra fel på dansen? Som Lisa sa "du är den enda som kommer märka om du gör fel, de andra kommer inte se det". Det är så sant ju. När jag såg min dansgrupp uppträda under Malmö-festivalen så var de helt fantastiska. Jag hade aldrig sett de så bra. När jag träffade de på träningen några dagar efter så visade det sig att alla hade gjort massa fel. Jag, om någon av alla i publiken, borde ju sett detta då jag vet koreografin, men jag gjorde inte det. Ingen kommer ju att se att jag gör fel. Och varför skulle jag göra fel? Vi "nya" kommer att stå längst bak och kanske inte ens synas speciellt mycket. Hur kan något så litet skapa så många stora frågor?

Jag började inte dansa för att få visa upp mig. Jag började inte dansa för att få bekräftelse att jag är duktig. Jag hade inga som helst planer på att få visa upp det jag lärt mig. När jag sa detta till K så sa han att jag inte ska dansa för att visa upp mig för andra, utan för att jag tycker att det är kul och för att jag gillar det. Känns ändå inte som att han förstår att allt bottnar i det kassa självförtroendet.

Nej! Jag ska rycka upp mig, slänga på ett falskt leende och gå dit och göra min grej. Jag kommer inte dö av det. Sen ska jag och K ut och äta. Håll tummarna för mig!