hoppet tillbaka
Jag gick dit, men uppträdde inte. Jag kanske skyller ifrån mig när jag säger att anledningen var att det vistades 150 personer i en lokal som rymmer 50. Kändes rörigt och jag hade inte lust. Stod med K bland massa andra och applåderade. Jag och K dansade i alla fall lite parsamba =). Två till kompisar kom förbi och sa hej. Blev glad över hur omtyckt jag egentligen är av folk i min omgivning. En lokal fylld av folk som alla log mot en, och dansflickorna kom så klart fram och pratade. Makes me happy!
Efter nio så åkte jag och K till en italiens restaurang som serverar, enligt K, Malmös godaste pasta. Första gången jag var där så beställde jag något med tomatsås och det var alldeles för mycket tomatsås. Nästan så att jag fick "torka av" pastan. Tycker att pasta ska smaka pasta och inte enbart sås. Vill jag ha sås så beställer jag in en dunk sås! Men andra människor tycker väl mer om sås, i don't know. Hur som helst så beställde vi först in lite vitlöksbröd och sen åt jag en pasta med pesto, mozarella och färska tomater och basilika. Ååå såå gott det var. Men fortfarande alldeles för mycket sås. Efter halva så kände jag att jag formodligen kommer att må illa. För mycket smak och för ostigt. Måste lära mig att inte beställa sånt som kan göra mig illamående. Väldigt smakrika såser gör mig illamående! Lämnade kvar på tallriken och vi åkte vidare. K ska spela match imorgon på ett ställe 5h härifrån så jag åkte hem till mig och han till sig. Kom hem och fick med mamma ut på en timmes promenad. Jag och mamma har börjat få så mycket bättre kontakt och vi pratar mer öppet om saker. Snart kommer jag kunna berätta. Jag jobbar på det.
Jag tror starkt att ångesten idag och igår berodde på min ovilja att uppträda. Min osäkerhet på mig själv skapade stark oro och ångest. Och nu är den över. Jag känner mig lite gladare. Jag har även fått umgås med personer jag tycker om och som tycker om mig. Först en klasskamrat som jag gick en sväng med och åt en Magnum (No panic), sen min dansgrupp, sen K och sist mamma. Hur perfekt umgänge som helst. Jag har så underbara personer omkring mig. Jag förstår knappt själv hur lycklig jag är.
Måste lägga mig nu, ska upp och jobba hela dagen imorgon.
Efter nio så åkte jag och K till en italiens restaurang som serverar, enligt K, Malmös godaste pasta. Första gången jag var där så beställde jag något med tomatsås och det var alldeles för mycket tomatsås. Nästan så att jag fick "torka av" pastan. Tycker att pasta ska smaka pasta och inte enbart sås. Vill jag ha sås så beställer jag in en dunk sås! Men andra människor tycker väl mer om sås, i don't know. Hur som helst så beställde vi först in lite vitlöksbröd och sen åt jag en pasta med pesto, mozarella och färska tomater och basilika. Ååå såå gott det var. Men fortfarande alldeles för mycket sås. Efter halva så kände jag att jag formodligen kommer att må illa. För mycket smak och för ostigt. Måste lära mig att inte beställa sånt som kan göra mig illamående. Väldigt smakrika såser gör mig illamående! Lämnade kvar på tallriken och vi åkte vidare. K ska spela match imorgon på ett ställe 5h härifrån så jag åkte hem till mig och han till sig. Kom hem och fick med mamma ut på en timmes promenad. Jag och mamma har börjat få så mycket bättre kontakt och vi pratar mer öppet om saker. Snart kommer jag kunna berätta. Jag jobbar på det.
Jag tror starkt att ångesten idag och igår berodde på min ovilja att uppträda. Min osäkerhet på mig själv skapade stark oro och ångest. Och nu är den över. Jag känner mig lite gladare. Jag har även fått umgås med personer jag tycker om och som tycker om mig. Först en klasskamrat som jag gick en sväng med och åt en Magnum (No panic), sen min dansgrupp, sen K och sist mamma. Hur perfekt umgänge som helst. Jag har så underbara personer omkring mig. Jag förstår knappt själv hur lycklig jag är.
Måste lägga mig nu, ska upp och jobba hela dagen imorgon.
Kommentarer
Postat av: K
Hehe, jag håller me, vem vill äta sås med pasta... Sås är överskattat! ;)
Jo, jag vill nog ha en 100% ärlig bloggg, jag behövde nog ändra lite. Eller radera lite. Något var tvungen att hända. Jag menar inte att de ska bli en blogg som inte är jag. De sluta antagligen med att den blir lika dan som innan, hihi.
Hoppas du får de bar på jobbet! Va jobbar du me?
Kram!
Postat av: Marie
Som tur är så känns det alltid lite bättre när man har fått sovit :)
Postat av: lisa
du är bara för go!
Trackback
