Ojojoj!
Sitter i K's soffa i lång varm kofta, leggings och tjocka yllestrumpor. Vi har precis ätit en stor frukost ihop och duschat. Idag ska vi ut och gå i parken. WOW, K vill ut och gå? Something is wrong? Haha .. Han sa igår att det finns en park lite utanför Malmö som han ville att vi skulle åka till och promenera där. Gissa om jag blev glad? Skuttar på rosa moln. Och gott har jag oxå sovit inatt, i hans famn. Ibland glömmer jag hur bra jag har det.
Igårkväll gick oxå jättebra. Tjejerna satt i köket och vi babblade massa, medan grabbarna satt och kollade fotboll i vardagsrummet. Vi drack vin med lite tulltugg. Mysigt. Saknar mina vänner så mycket ibland, men jag hinner inte träffa alla så mycket. Och ju äldre man blir, desto mer har man att själv ta hand om. Man får uppskatta de små stunderna med sina vänner. Idag efter träningen ska jag träffa en av mina bästa tjejkompisar. Jag ska berätta för henne vad jag har gått igenom och vad som händer nu. Hon ska veta varför jag tagit avstånd de sista året, varför jag varit ledsen. Jag har aldrig visat mig svag inför henne, aldrig gråtit. Jag har varit hennes räddare undet svåra perioder, men jag har aldrig själv velat visa mig svag. Detta gäller alla mina vänner. De har aldrig sett mig gråta, aldrig har jag visat mig ledsen. Bara K vet och har sett. Men det är slut nu och det är dags att dela med mig av den smärtan som finns inom mig. Jag ska inte skämmas mer. Det finns inget att skämmas för. Jag är starkare än bulimi, det vet jag.
Hoppas ni haft ne trevlig helg och att er söndag kommer bli lika mysig som mig.
Förresten, idag på träningen så ska vi volta. Får se hur det går =)
Igårkväll gick oxå jättebra. Tjejerna satt i köket och vi babblade massa, medan grabbarna satt och kollade fotboll i vardagsrummet. Vi drack vin med lite tulltugg. Mysigt. Saknar mina vänner så mycket ibland, men jag hinner inte träffa alla så mycket. Och ju äldre man blir, desto mer har man att själv ta hand om. Man får uppskatta de små stunderna med sina vänner. Idag efter träningen ska jag träffa en av mina bästa tjejkompisar. Jag ska berätta för henne vad jag har gått igenom och vad som händer nu. Hon ska veta varför jag tagit avstånd de sista året, varför jag varit ledsen. Jag har aldrig visat mig svag inför henne, aldrig gråtit. Jag har varit hennes räddare undet svåra perioder, men jag har aldrig själv velat visa mig svag. Detta gäller alla mina vänner. De har aldrig sett mig gråta, aldrig har jag visat mig ledsen. Bara K vet och har sett. Men det är slut nu och det är dags att dela med mig av den smärtan som finns inom mig. Jag ska inte skämmas mer. Det finns inget att skämmas för. Jag är starkare än bulimi, det vet jag.
Hoppas ni haft ne trevlig helg och att er söndag kommer bli lika mysig som mig.
Förresten, idag på träningen så ska vi volta. Får se hur det går =)
Kommentarer
Postat av: katten
Vad mysigt det låter:)
Ett steg mot att bli starkare att våga visa sig svag och berätta. Kör på!
Postat av: lisa
alltså du är bara för go. faan vilken underbar människa. sitter med tårar i ögonen här. jag behöver verkligen sånna peppande ord, för det slår mig att jag faktiskt inte kan gå ner 20 kg på en dag. det kommer bli en lång lång höst. men du har gett mig nytt hopp idag. ja ska banne mig inte hetsa. jag skall köpa stävlarna imorn, det ska ja banne mig.
Du är bara för go!
Postat av: Panna
Vad kul att höra att gårdagen gick bra!
Sjukt modigt av dig att du ska berätta för din kompis. Lycka till, verkligen!
Trackback
