Saphary

Det var skönt att starta dagen med en morgonpromenad, men för mig så känns det inte längre som någon motion. Jag känner att jag måste svettas riktigt rejält för att räkna in det i motion. Eller så har det blivit så vanligt för mig att promenera och dansa, att jag helt enkelt känner att jag behöver något utöver det som är "riktig motion". Typ något nytt? Jag går inte ner i vikt och jag blir ledsen när jag ser videon från dansuppvisningarna. Jag får så mycket fina ord av folk omkring mig, men jag kan inte ta dem till mig. Jag tror inte på människorna runt mig när de säger att jag ser bra ut.

Jag äter normalt, tar inte till maten (inte medvetet iaf), kräks inte. Alla de värsta symptomen är borta, men huvudet känns så tungt. Jag klarar inte av att se på min kropp, jag vill gå runt i stora kläder som inte visar någonting. Varför kan jag bara inte sluta jämföra mig med människor runt omkring mig. Varför inte förstå att det inte blir bättre av att vilja se ut som någon annan. Flytta idealet närmare mig, och inte mig närmare idealet. Jag vet, men det är så svårt!

Men jag ska inte klaga, jag har kommit väldigt långt ändå. Jag mår mycket bättre än jag gjorde i somras. Att det ska vara så svårt att uppskatta sina framsteg och vara nöjd för stunden. Blää .. ni får ursäkta mitt negativa inlägg.

Godnatt!