Bulimia Nervosa

Jag ska skriva ner lite fakta om den psykiska sjukdomen Bulimia Nervosa, för att själv kunna gå tillbaka och påminna mig själv att jag måste kämpa mig ur detta.

Bulimia Nervosa är en psykisk sjukdom som drabbar allt fler och fler. I Sverige är 2 av 100 kvinnor mellan 13 och 30 år drabbade, men det finns även ett mycket högre mörkertal. Många som lider av sjukdomen vet själva inte om detta eller skäms och försöker göra allt för att dölja detta. En person som lider av bulimi intar stora mängder mat på kort tid (hetsätning) och varvar detta med ett kompensatoriskt beteende som till exempel bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel och motion. Man känner stor skuld och skam för sitt ätberoende och försöker därför dölja det, oftast genom att visa för omgivningen att allt är bra. Hetsätare är livrrädda för att gå upp i vikt och känner sig ständigt tjocka, varesig de är det eller inte.

Bulimi är nära besläktat mer anorexia, men är mer förekommande. Bulimi får man oftast i de senare tonåren eller vid 20 års åldern. Vissa som har bulimi känner sig som "misslyckade anorektiker" och kan längta tillbaka till den tiden då man åtminstone var "duktig" på någonting - att banta och hålla en låg vikt.

Det finns många orsaker till varför bulimi uppstår och experterna är idag överens om att ätstörningen beror på ett komplicerat samspel mellan olika faktorer. Samhällets skönhetsideal, ens egen självbild, personlighetsdrag, svåra upplevelser under barndomen, kroppens egna reaktion på bantning samt om bulimi är ärftligt benägen inom släkten. Detta skapar grunden för ätstörningen! Att man börjar banta brukar oftast vara en utlösare för sjukdomen. Sjukdomen lever kvar då man ställer krav på att alltid vara perfekt samtidigt som man är starkt övertygad om att ens vikt och kroppsform har störst betydelse i värderingen av sig själv. Detta leder till en ond cirkel som kan vara mycket svår att bryta.
Bantning är den främsta orsaken till att man utvecklar bulimi. Man börjar lätt att undvika viss sorts mat och träna för att få den kroppen man vill ha. Man är väldigt motiverad då man alltid tyckt att slanka kroppar är vackrare. I början så går det framåt, och man börjar märka resultat på den. Man pendlar mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll över sina svårigheter och förtvivlan över att det aldrig kommer att ske. Egna kroppen, samtidigt som folk runt omkring börjar ge en komplimanger för ens framgång. Man har blivit så smal och fin. Detta leder till att känslan om kontroll över vikten och livet ökar. Ju längre tid man begränsar sitt ätande, desto starkare växer impulserna om att få njuta av den förbjudna maten. Efter ett tag så orkar kroppen och psyket inte mer och man tappar kontrollen. Man börjar pendla mellan att försöka styra sitt ätande och impulserna att njuta av det förbjudna. Man har fått bulimi. En hetsätningsattack börjar oftast med att man tar en bit av den förbjudna maten, vilket snabbt utvecklar sig till en attack där man proppar i sig allt. Man blir arg och ledsen för att man misslyckats med sin diet och straffar sig själv med att hetsäta.

De flesta som lider av bulimi försöker oftast dölja det för omgivningen genom att visa teckor på att allt är bra. Man vill inte framstå som någon utan självkontroll då detta är väldigt viktigt för bulimiker. Inombords känner man sig misslyckad då man inte kan kontrollera sitt ätande. Man tänker jämnt och ständigt på mat vilket leder till koncentrationssvårigheter och stora sömnproblem. Man pendlar mellan hopp om att äntligen kunna ta kontroll över sina svårigheter och förtvivlan över att det aldrig kommer att ske.

Personer som lider av bulimi försöker medvetet att skippa vissa näringsämnen som förknippas med risk för viktuppgång. Dessa ämnen är vanligtvis kolhydrater, fett och socker. Denna medvetna process leder istället till ett sug efter just dessa näringsämnen. Kroppen kan då framkalla en hetsätningsattack i ett försök att få i sig dessa näringsämnen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0